tisdag 14 maj 2013

Hur man får en strandkropp..

Detta är betydligt enklare än många tror. Man ser till att man har en kropp - sen går man till stranden. Klart! Dagens kroppsideal lämnar ofta en sur smak i munnen. För femtio år sedan var kvinnliga kurvor väldigt hett. Nu ska man helst se ut som att man precis blivit utsläppt från ett koncentrationsläger. Ja - det låter lite väl hårt, men tyvärr är det precis så. Jag såg en dokumentär för några år sedan om en svensk kvinna som bodde i brazilien. Hon hade precis öpnnat ett hem för hemlösa barn som led av bulemi och annorexia. Min första tanke var; svälter inte barn i brazilien? Hur kan det komma sig att barn som borde behöva lägga hela dagarna på att hitta mat, plötsligt får en sådan åkomma??
Att barn är lättpåverkade är ju ingen nyhet. Det räcker med att någon med inflytande delar med sig av en åsikt, så hänger alla på. Detta kan vara mycket skrämmande. Det är ju en sak om alla ska ha samma märke på skor och kläder och telefon. Men om alla ska ha samma storlek på kläder blir det ju genast svårare att åstadkomma..... Barns kläder är ofta märkta med deras ålder. När du är fyra år ska du ha denna storlek. Herregud vad jobbigt det skulle vara om alla som är 41 år skulle ha samma storlek...
Vi har precis varit i miami på en liten semester och tjuvstartat lite med solbrännan. Underbart att komma bort lite från vardadgen och bara få rå om varann. Usa är verkligen kontrasternas land. Hotellet vi bodde på hade tio olika pooler. I barnpoolsområdet där vi kamperade var majoriteten lite lagom hippa, lite lagom avslappnade och man kunde ana en bilring eller två här och var. I vuxenpoolen (där barn inte var välkomna och således inte småbarnsföräldrar) var utsikten av en helt annan kaliber. Jag lyckades ta mig in ( förklädd till kvinna utan barn) och investerade i en pina colada (klart underskattad drink). Det var verkligen en helt annan värld och jag insåg att det bästa  var att förbjuda maken att överhuvudtaget sätta sin fot där! Jag möttes av kvinnor i stringbikini och skyhöga klackar som svajade omkring med stora paraplydrinkar i händerna. Musiken dunkade ur högtalarna ( efter kl tre när dessa varelser orkat upp ur sängen). Jag misstänker att männen helt enkelt struntade i att skaffa sig ett hem och bara bodde på gymmet för enkelhetens skull. Överallt fanns poolhytter som man kunde hyra över dagen och därinne låg de flesta män utfläkta och tittade på sport på tv:n som ingick. Kvinnorna stapplade antigen runt eller låg och tokpressade lite lagom vackert draperade över någon solsäng. Att inte ha storlek "zero" som kvinna där, ja det vågar jag inte ens tänka på! Tyckte nog att bartendern var ovanligt snabb att ordna fram min bestänning - han ville antagligen få bort denna motbjudande varelse med zebraränder ( stretchmarks) och sköna rejäla strandskor, så fort det bara var möjligt!
Om man istället åkte taxi i några minuter så kom man till ett område med resturanger där majoriteten av gästerna antagligen valt att äta i området pga de stora portionerna som serverades. Allt på menyn var stekt eller friterat eller bara dränkt i ostsås. Total lycka tyckte dottern som ville ha hamburgare varje dag. Hm.
När vi strosade hemåt en kväll såg vi denna underbara skyltdocka som på något vis lyckades blanda dessa två ytterligheter på ett riktigt bra sätt!
Avslutningsvis vill jag bara konstatera att ; man får vara som man är, om man inte blev som man skulle. Så det så.

onsdag 17 april 2013

Mitt hjärta

Nu kan man äntligen börja ta sig fram på stigar och småvägar till häst. Isen har smält undan så man slipper glida omkring som bambi på is. Hur många broddar man än sätter på hästen så är det lika spännande att se hur man ska ta sig fram. Nu är problemet istället det motsatta. Är det en väg här, eller ett vattenhål utan botten? Igårkväll hade vi två dränkpumpar bakom stallet i flera timmar för att få fram fast mark. Men om man ser det från den ljusa sidan så lär sig ju hästarna att gå i vatten, vilket är jättebra träning. Om man inte håller på med hästar så vet man kanske inte att hästar verkligen tror på både storsjöodjuret samt loch ness odjuret. De ligger i olika vattenpölar runt om i världen och bidar sin tid. Och när en häst plötsligt dyker upp; tar de sin chans och går till attack. Detta resulterar i att man som ryttare kan sitta och finula på hästryggen för att sedan plötsligt befinna sig i ett dike, med eller utan häst, beroende på sin balans, därför att den lilla vattenpölen till varje pris skulle undvikas. Ett rör i ett dike som det sipprar lite vatten ur, kan också vara ett tecken på att en vattendrake eller liknande kommer att attackera inom kort. Då kan det vara bra att ta sig förbi snabbt som ögat, med eller utan ryttare. Vi ryttare är även ganska korkade när det gäller att förstå andra grundläggande saker som ; prasslande presseningar är lika med "utsvultna prärievargar", plötsligt uppflaxande fågel är lika med "mordisk vetrinär", smällande bildörr bortom synfält är lika med "bäst att fly". Vi har mycket att lära av våra hästar. Fast en del människor hävdar att hästar har mycket att lära av oss människor. Jag vet inte jag. Men jag vet iaf att jag älskar att vara med min häst, fast vi talar olika språk ibland. Hur ont jag har, hur dåligt jag mår, hur svag jag må vara, så flödar energin emot mig så fort jag ser isold, min underbara vän och skogsmulla!

onsdag 3 april 2013

Betraktarens sköna öga

Det finns mycket att lägga pengar på om man är intresserad av att bli vacker, alternativt vackrare..! Något jag alltid skrattat lite rått åt är tv shop. Vem skulle väl någonsinn köpa allt krafs de försöker pracka på folk där? Så gick det som det gick och när jag var mammaledig fastnade jag framför tvn.... Så nu har vi en jättebra klädhängare som man även får jättesnygga magmuskler av (om man inte använder den till att hänga kläder på utan motionerar...)
Nyligen fastnade jag framför detta kapitalistiska program igen. Vi kan låtsas att jag satt i min vackra sidenmorgonrock och sippade på ett glas välkylt mousserande vin, inte i trasiga tights och en oversize tshirt...hm. I allafall så insåg jag efter en timme, att det har gått en hel timme! Herregud! Och inte nog med det, jag kände på riktigt att jag bara MÅSTE ha det där nya schampoot, och utan den där antirynkkrämen kan jag inte visa mig på stan...för att inte tala om det förtrollande mineralsminket som trollar bort alla skravanker.... Herregud och hjälp! Bara att stänga av tvn och tänka på något annat tills shoppingberoendet hade lagt sig.
Jag har nyligen satt in löshår och är löjligt nöjd! Sen finns det säkert de som tycker att naturligt är vackrast. Men om man inte orkar vänta sisådär tio år på att håret ska växa ut igen så tycker jag att det här är ett bra alternativ. När jag nöjt stod och speglade mig härom dagen kom jag att tänka på en underbar incident som hände för några år sedan. Min väninna och hennes femåriga bonusdotter var och hälsade på. Plötsligt viskar flickan; kan inte du klippa dig som Tomas, så du blir lika söt som han? Min väninna och jag höll på att skratta ihjäl oss då Tomas i fråga, har en helt obefintlig frisyr, nämligen rakad skalle... Det underbara i historien är ju att femåriga flickor kan tycka att en 40-årig gubbe med rakad skalle, kan vara söt. Då finns det ju hopp för oss alla! Tack och lov för betraktarens öga!

måndag 25 mars 2013

Det ljuva livet på landet...

Nu har dagsmejan äntligen kommit! Snön smälter i solen, det rinner i strida strömmar här och var, vilket direkt orsakar små översvämningar. Detta resulterar i leriga kläder. Och leriga hästar. Och lerigt barn. Och lerigt hem. För att göra det hela lite mer spännande så fäller hästarna och katten i ofantliga mängder så att man hela tiden nyser och undrar varför köttfärssåsen smakar hårigt...
Att leva på en gård med sina egna hästar utanför fönstret, har varit min dröm sedan jag var ca fem år. Detta gäller alla (tjejer) som gillar hästar. Man kan välja tre vägar om man vill ha hästar i sitt liv.
Ett: betala en liten peng varje månad och åka en timme i veckan till en ridskola. Där får man oftast en färdigsadlad häst som man rider i en timme och sedan lämnar till nästa person. Sen åker man hem och duschar och gör något annat.
Två: man åker på ett trevligt ridläger en gång per år. Där blir man serverad god mat och kanske ett glas vin på kvällen, och träffar intressanta människor. Kanske får man rida på någon strand och liksom galoppera i strandkanten som på film. Sedan åker man hem och gör något annat.
Tre: köper en egen häst för en helvetes massa pengar. Gärna två gånger så mycket som man lagt på sin bil (minst).Köp sedan en stor eller liten hästgård och flytta in. Här lägger man sina sista helvetes massa pengar. Oavsett var i landet man bor, är det svindyrt att bo på hästgård. Sedan är det bara att lägga alla pengar man inte har på hö, ensilage, halm, kraftforder, mineraler, vitaminer, saltstenar, hovslagare, veterinärer, stängsel, stolp, hästtransport, sadlar, grimmor och allehanda annan utrustning.
För en icke hästintresserad person verkar kanske val ett som det lättaste samt trevligaste alternativet... Särskilt om man lägger i beräkningen att man om man väljer alternativ tre, måste vara hemma ca 365 dagar om året för att kunna fodra och motionera sin häst. Så semestrar är lite överflödiga. Sedan tillkommer ju spänningen i att se hur det känns att aldrig ha sovmorgon, eftersom hästar mår bäst av att få mat på regelbundna tider. Har man tur som jag har haft, så köper man en häst som efter ett par månader, blir kroniskt sjuk och måste ha olika täcken och smörjas med olika salvor och transporteras in och ut ur stallet beroende på hur mycket insekter det finns ute... Detta tar ganska mycket tid i anspråk.....
Min man tyckte att det räckte att se travhästar på tv, när vi träffades. Mer än så behövdes inte. Nu har han sålt sin villa på lugna villagatan och köpt samt byggt ut en hästgård med mig. Detta betyder att han först snickrar på jobbet i ur och skur, och sedan kommer hem och snickrar i ur och skur. Och eftersom han är en sådan snäll man, så fodrar han mina hästar på morgnarna i perioder, så jag slipper slita upp lillan i ottan..... Sedan köpte han en traktor för sina sparpengar så han kan fixa min ridbana, och sen önskade han sig en harv till traktorn så han kunde fixa lite på betena... Och sen byggde han en ligghall till mina hästar. Så sammanfattningsvis kan man ju säga att jag har dragit en högvinst. Jag får leva min hästdröm med en drömman, å det är inte fy skam! Men fattig, det är man!

torsdag 21 mars 2013

Vargavinter

Nä nu har jag faktiskt gett upp! När man måste beställa plogning i slutet av mars för att kunna ta sig hemifrån kan man ju lätt hålla sig för skratt..
Det spelar ju ingen roll hur mycket man affirmerar, det händer ju inget! Köpte 24 pärlhyacinter igår som jag och dottern planterade och ställde överallt här hemma. Kul tyckte hon, ett hån tyckte jag.. När vi skrapar rutor på bilen på morgonen ropar den lilla; sluta snöa! Vi vill ha sommar nu! Å så hötter hon lite med näven... Känner för att göra likadant.
Tur att vi ska åka till Polen snart. Eller rättare sagt Miami. Lillan tror att själva destinationen heter poolen vilket på dagis tydligen blivit Polen... Hm. Ska iaf tjuvstarta sommaren/våren, å inte en dag för tidigt!

söndag 17 mars 2013

Tomteleverans

Idag har jag gjort klart lite dubbla armband i olika färgspektran. Rosa, turkost och grönt. Känns härligt med lite vårfärger! Synd att det inte känns än bara. Hästarna fäller visserligen men vattenhinkarna fryser och broddarna är livsviktiga.. Nej nu får det faktiskt räcka snart! Tur man kan ha så roligt som jag har, inomhus!

torsdag 14 mars 2013

Fredagsmys och bling

Idag är det den stora (och i mitt fall fruktade) tacodagen. Man måste ALLTID äta tacos på fredagar, annars blir det inte helg enligt dottern. Eftersom jag är så trött på sagda maträtt försöker jag förtränga detta faktum hela dagen, med måttfullt resultat.
Fredagar är även mamma-dotter-mys-dagen då hon är hemma från dagis. Vi brukar baka, städa och handla. Och det är faktiskt hon som gillar detta..! Jag gillar också att baka, men städa...? Idag ska vi dock pyssla eftersom jag fått in nya färger och det kliar i fingrarna att få sätta igång med lite nya armband! Min storasyster Lisa kommer också hit och pysslar, hon virkar alla fina blommor som jag syr fast på väskor och annat. Det blir så fint! Enligt Panduro.se och Barapyssla.se och andra butiker jag handlar ifrån, verkar turkos och olika nyanser av grönt vara årets färg... Får se vad jag kan knåpa ihop!